En flaska vin – vad är den värd?

Som sommelier och vinskribent är rubrikens fråga en som ständigt dyker upp. Detta utdrag är sammanställt av oräkneliga e-mail som jag har fått genom åren. Olyckligtvis för författarna till dessa mejl är mina svar ofta bleka och svävande. Mycket av det vin jag ombeds ge råd om har dessvärre inte mycket dryckesglädje att erbjuda från början, eller något nämnvärt värde heller för den delen. Vilket ofta enbart är till besvikelse för dess ägare. Det är en nyttig läxa för alla de som har gömda och sparade flaskor undanstoppade; dopgåvor, rester från bröllopet eller andra påminnelser från andra stora ögonblick i livet.

…förutom min härtappade 1968 Bourgogne Rouge, så har jag även en Moët 64:a. Hur länge kan jag lagra dessa viner?

Enbart ett ytterst fåtal av världens viner kommer att utvecklas tillräckligt med ålder och bara ett ytterst fåtal kommer att öka signifikant i värde. Vid första anblick kan detta uttalande verka helt meningslöst. Ta en titt genom inventeringslistan i vilken seriös vinkällare som helst, även min egen, så kommer du att finna flaskor som först och främst är ämnade för lång lagring (long term ageing): klassade Bordeauxer, topplägen i Rhône, Vintage Champagne, Grand Cru Bourgogne, Riesling från topproducenter i Mosel, Rheingau, Wachau och Kamptal, Vintage Port och liknande. Säkerligen är väl då motsatsen rimlig?Icke! Det är lätt att glömma att dessa viner är i minoritet. För den övervägande majoriteten av viner (särskilt de som överhopar hyllorna i våra Systembolagsbutiker och i världens supermarkets) är intentionen att de är för omedelbar konsumtion. Jag tippar att 95 % av de viner som säljs på Systembolaget konsumeras inom 24 timmar efter inköpet. En eller två udda sorter kommer säkerligen att förbättras genom ett eller kanske två års lagring (short-term cellaring). Men de flesta kommer inte att göra det. Så att likt Piff och Puff lägga upp ett lager av dessa typer av flaskor under ett par år till decennier kommer enbart att leda till besvikelser.

 

Vinkällre2

Att välja viner för lagring

Jag har två magnum av Taylor’s 1974 Late Bottled Vintage Port undanstoppade i en vrå i källaren. Vad är de värda och hur gör jag om jag vill sälja dem?

Viner som kommer att förbättras och utvecklas genom lång tid i källaren (här åsyftas decennier) kommer man enbart att finna hos speciella vinkällarbutiker utomlands eller i de tre som finns i Sverige (Regeringsgatan i Stockholm, Nordstan i Göteborg, Hansacompagniet i Malmö). Här rekommenderar jag att man gör ett försiktigt och noga övervägt beslut med hjälp av vinhandlaren eller personalen i vinkällarna (caviste). Sådana viner behöver man aktivt söka efter, vilket gör att prislappen inte är obetydlig och det är av dessa anledningar som många viner helt enkelt inte är ämnade att läggas ner i en mörk vrå i våra källare eller vinskåp. Eller uppe på vinden som jag hör att en del gör!

Portvin är ett mycket bra exempel på detta. Portvin har en image av att kunna lagras väl, en image baserad på de karaktärsdrag och inneboende kvaliteter som viner från de bästa deklarerade årgångarna har. To declare a vintage, är en portvinsfirmas sätt att utse en årgång som svarar upp till sin firmas speciella stil. Det finns inga officiella Vintage-år, utan det är upp till producenten att deklarera en Vintage. Detta sker dock maximalt 3-4 gånger per decennium. Deklarerade år enligt ett tjugotal producenter: 04, 03, 00, 97, 92, 91, 85, 83, 82, 80, 77, 75, 70, 66, 63, 60. Detta är ett av de mest långlivade viner som kan produceras i världen. Detta är en exceptionell produkt ifrån ett extremt bra år, ifrån endast de bästa vingårdarna. Vintage Port mognar mycket långsamt och når troligtvis inte sin topp före sin tjugoårsdag, detta anses vara en vedertagen uppfattning hos producenterna i området. När vinet mognar på flaska mer än på ekfat så reduceras det mer, vilket ger vinet en viss fruktighet, som inte förekommer hos till exempel en Old Tawny Port.

Många, även de som inte kan speciellt mycket om vin, känner till att lägga ner portvin som en framtida gåva till ett barn eller gudbarn är en väl praktiserad tradition. En flaska LBV Port kan kosta mellan 100 och 200 kronor. Dessa viner är tillgängliga direkt från butikshyllan. Medan en Vintage Port från ett topp-år ligger på 450 kronor och uppåt vid lansering. Dessa viner handlas oftast i hellådor (internationellt). Det är inte svårt att förstå att många väljer en flaska eller två av den första snarare än den andra! Problemet är bara det att de väljer viner som kommer att dö långt innan mottagaren har utvecklat något intresse för vin! I vissa fall kanske redan innan de gått ut grundskolan…

Att försöka locka ut närmare tre decennier av källarlagring ur en LBV Port från en mycket svag årgång som 1974 är en hopplös affär. Att lagra vinet uppe på vinden är ett recept på katastrof. Viner som köps med syftet att lagras måste hanteras på ett korrekt sätt, annars kommer den inte att ha möjligheten att uppnå sin fulla potential, om den nu har någon från början. Jag har studerat vindarna i de fastigheter där jag bott och funnit att temperaturen inte sällan drar upp emot 30 grader C, även under milda, sommardagar. Vilka viner som helst som lagras under dessa förhållanden kommer att vara fullständigt odrickbara inom några få veckor. Väldigt få ställen i våra hus är lämpliga för längre lagring av vin – enbart källaren är optimal (dock inte bredvid pannrummet!). Man kan dock anpassa ett rum ovan marknivå. Eller så kan man söka efter professionella vinkällare (Vinkällaren Grappe och Magnussons Fine Wines i Stockholm, Göteborgs Vinkällare och St Markus Källare i Malmö, etc), att hyra in sig i. Varje val kräver möda och investering och kanske ett visst mått av fanatism. Något som enbart en minoritet av oss hänger oss till.

Vinkällare 1.0

Att välja viner som kommer att öka i värde

…det skulle vara kalas om du kunde tala om vad följande flaska är värd – en 1967 Calvet Bordeaux Superieur…

Många viner som utvecklas med lagring väl kommer inte nödvändigtvis att öka i värde. Portvin är återigen ett bra exempel. Under de senaste åren har jag haft möjligheten att köpa 2000 Port en primeur (fransk vinhandlarterm som avser betydelsen ungt vin, d v s ett vin som säljs innan det är buteljerat) för £30 – £40 per flaska. Har även för den delen blivit erbjuden fullt mogen Vintage Port från Fonseca och Taylor’s, redo att drickas nu, från de lysande årgångarna 1983 och 1985 för £20-25 per flaska. Jag är nöjd med detta för det innebär att jag kan dricka mogen Vintage Port (ett av livets sköna sysslor) för ett mycket resonabelt pris. Men det borde vara en angelägenhet för den som letar efter viner som kommer att öka i värde. Vad säger det nuvarande priset på årgångarna 1983 och 1985 Vintage Port om den framtida värdeutvecklingen på årgång 2000? Den bådar inte gott ur ett finansiellt perspektiv.

Enbart en noga utvald grupp med blue chip-viner ökar betydligt i värde. Mitt första val blir de fem första cruerna på Medoc-halvön och “garagiste-viner” från den högra banken i Bordeaux (Le Pin, Valandraud, La Mondotte, La Gomerie, Le Dôme, Les Astéries, Le Carré Quinault L’Enclos, Rol Valentin, Barde-Haut, Gracia, L’Hermitage och Marojallia). Givetvis från de stora årgångarna, köpta så tidigt som möjligt för att kunna hålla investeringskostnaden så låg som möjligt. Eftersom mitt val kommer att vara en topp-årgång så förväntar jag mig en initial utgift på £1000 till £1500 per låda om 12 flaskor. Detta utan tullkostnader och moms förstås. Om du inte väljer att skeppa vinerna hem till din förvaringskällare i Sverige så råder jag att förvara vinerna i ett tullager (bonded warehouse) för att slippa de löjliga tilltagna skatterna. Denna tjänst är givetvis inte gratis utan skall tas med i en framtida kalkyl. Längre fram då vinerna skall avyttras, kanske på något av de stora auktionshusen, glöm då inte att dessa avgifter är en faktor att ta med. Men trots detta kan vinerna generellt säljas med en stilig förtjänst, ett resultat av konkurrenskraftigt bjudande från flertal intresserade parter.

Kommer en off-vintage Bordeaux Superieur (en lägre kvalitetsklassificering i Bordeaux) eller LBV Port som lagrats under sängen eller på vinden i trettio-plus år att mottaga liknande uppmärksamhet och krypande smicker? Jag tror att svaret är rätt givet. Om man händelsevis inte har gjort sin läxa med fokus på lagringspotential, värde och att lagringen skett korrekt så kommer vinet efter ett par år på flaska att resultera i ett nästintill odrickbart resultat. Och utan kunskap om den specifika flaskans ursprung och lagringshistorik kommer till och med de ”säkra” korten att reduceras i värde.

Vinkällare

Jag har kommit över lite gamla viner…

Nästa gång du funderar på om den där magnumen 1977 härtappad Bordeaux som du fann i ett hörn av dina föräldrars källare, överväg dessa följande enkla frågeställningar:

  1. Enbart en minoritet av världens viner klarar lagring (till och med än färre kommer faktiskt att bli bättre).
  2. Enbart en liten del av denna minoritet ökar i värde under den tid då de mognar på flaska. Det behövs framför allt två kriterier för att detta skall ske: kunskap om den specifika flaskans ursprung och lagringshistorik samt ett intresse för vinet hos auktionshusen, internationella vinhandlare och slutligen köparna.
  3. Om vinet nu händelsevis inte har valts genom en noggrann urvalsprocess baserad på informationssamlande och goda råd, så betyder det dessvärre att vinet varken kommer att lagras väl eller att det kommer att öka i värde.
  4. Med detta sagt, sök gärna information om vinet drickbarhet och värde – börja med att söka på sökmotorer på nätet – men förbered dig på en eventuell besvikelse.

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *