Nordiska Museet: Socker – från medicin & lyx till vardagsvara & besvär

Lagom till helgen och Kanelbullens Dag öppnas en ny utställning på Nordiska Museet ute på Djurgården i Stockholm där man berättar hur vi svenskar blev sockerätare. För 150 år sedan hade många svenskar knappt smakat socker. Idag finner vi det i alltifrån mediciner till matprodukter. Inget annat livsmedel har en motsvarande utveckling i Sveriges historia. Men hur kommer det sig att vi blivit ett sockerälskande folk?

Utställningen Socker, som visas 3 oktober 2014 – 6 september 2015, bygger på ett forskningsprojekt och handlar om sockrets historia i Sverige, från Gustav Vasas tid till idag. Utställningen berättar hur sockret förvandlats från lyx till vardagsvara, från något exklusivt och välgörande till något vardagligt som är både begärligt och besvärligt.

Nordiska Museet_exteriör

Vid 1800-talets mitt var det fortfarande många i Sverige som sällan åt socker. Den genomsnittliga årskonsumtionen låg på 5 kg per person. Men bara några decennier senare, på 1930-talet, förbrukade genomsnittssvensken nästan 50 kg om året. Ingen vet egentligen hur mycket socker vi äter idag eftersom flera sockersorter som livsmedelsindustrin använder inte ingår i statistiken. Klart är att socker är en del av vår vardag och är svårt att undvika ens om man försöker.

Utställningen Socker berättar kronologiskt om sockrets historia i Sverige och visar hur vårt förhållande till socker förändrats: socker som medicin, för status och lyx, som vardagsmat, som ett hot och som dilemma.

 Det blir intressant eftersom detta är så pass centralt i de flesta svenskars vardagliga dieter.

Nordiska Museet_utställning_Socker

Utställningen är mycket föremålsintensiv och är uppbyggd utifrån olika butiker med skyltfönster där man går från rum till rum för att se sockrets betydelse i svenskars liv – Apoteket, Godisaffären, Konditori, Kiosk och Supermarket.

Sällsynt och dyrbart läkemedel

Socker har en lång tradition som det älskade söta, något till tröst, lindring, njutning och bot. Rörsockret kom till Sverige som ett sällsynt och dyrbart läkemedel – något gott och välgörande. 1500- och 1600-talens läkare definierade sockret som en verksam substans. Sockret var apotekarens viktigaste vara och apoteket var dåtidens sötsaksbod. Socker och honung användes flitigt i vården av sjuka fram till 1900. Människans ständiga längtan efter bot och tröst har bidragit till den ökande sockerkonsumtionen.

Kolonialsocker och konfekt – status och lyx

På sena 1700- och 1800-talet står socker för exklusivitet, förlustelse och nöje. Socker blir en statusvara. Sockret får betydelse för umgängeslivet, man träffas på de nyinrättade konditorierna eller dukar upp i hemmet med en rad särskilda tillbehör av påkostade skålar och sockertänger. Det söta får också sociala funktioner – som belöning till snälla barn och som uppvaktning vid bröllop, begravning och dop.

Sockerbetan i folkhemmet

På 1900-talet tillverkades socker av svenska sockerbetor. Det gav billigt socker i riklig mängd. Nu blev sockret vardagsmat i ett moderna hushåll. Socker marknadsfördes som vårt billigaste näringsämne, en basvara för hushållet, och konsumtionen slog rekord. Nu börjar svenska folket äta närmare 50 kg per person och år.

Nordiska Museet_Socker_karameller

Hemkonservering var tidens ideal. Kafferep med hembakta kakor främjade umgänge och boken Sju sorters kakor med svenska husmödrars favoritrecept blev en succé. Barnen fick upp till 20 procent av sin dagliga energi från sockret och för första gången börjar arbetarklassen äta mer socker än förmögnare hushåll i samhället.

En sötare värld_lyx_se

Socker har alltid fött idéer om sjukliga följder  – svarta tänder, fetma, kärlsjukdom, omoral och dålig karaktär. I början av 1950-talet formulerades karies som ”vår tids största socialmedicinska problem”. Folktandvården skulle från och med nu börja arbeta förebyggande. Fluorsköljning introducerades i skolorna och i hemmen skulle lördagsgodisreformen få alla barn att begränsa sötsakskonsumtionen till en dag i veckan.

Affisch_Medicinalstyrelsen_Socker

Idag får vi vardagligen larm och nya rön kring sockrets risker. Socker finns i överflöd. Vi har ständig tillgång till stora utbud av billiga sötvaror, processade livsmedel och sötad mat. Det blir svårt att veta hur man ska kunna lita på att det man stoppar i sig inte innehåller för mycket socker för ens eget bästa.

Under hösten hålls flera föreläsningar på Nordiska Museet. Under ”I sockrets fotspår – när civilisationens sjukdomar drabbade världen” berättar vetenskapsjournalisten och författaren Ann Fernholm om hur socker och sjukdomar hänger ihop. Fernholm har skrivit böckerna Ett sötare blod och Det sötaste vi har. Under Socker på hjärnan” berättar hjärnforskaren och författaren Martin Ingvar om hur hjärnan och hormonsystemet fungerar och hur du styr över dina matvanor och många andra val i vardagslivet.

 

Norsdiska Museet_utställningen socker

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *