Batteriet i bågen: året då glasögon slutade vara tidlösa

Den 28 juli lade EssilorLuxottica fram sitt halvårsresultat, och en rad i det stack ut mer än de andra. Koncernens omsättning under första halvåret landade på 14 818 miljoner euro, en uppgång med 9,7 procent räknat i fasta växelkurser. Den justerade rörelsevinsten steg 15 procent till 2,75 miljarder euro. Men den post som växte snabbast av allt var inte solglasögon och inte progressiva linser. Det var AI-glasögonen, som nästan fördubblade sin omsättning under andra kvartalet.

Bolaget bakom Ray-Ban, Oakley, Persol och Oliver Peoples, och tillverkare åt en lång rad modehus, tjänar alltså allt mer pengar på bågar med processor, mikrofon och batteri. Under helåret 2025 såldes över sju miljoner par Ray-Ban Meta och Oakley Meta. Det är mer än tre gånger så mycket som under 2023 och 2024 tillsammans. Vd Francesco Milleri beskrev försäljningen som spridd över hela världen och över alla kundsegment, och som en affär som numera ger uthålliga vinster.

Huset som byggde sitt värde på att ingenting ändrades

Det är värt att stanna vid vad för slags företag som just har blivit ett teknikbolag. Ray-Ban lanserade Aviator 1937 och Wayfarer 1952. Luxottica köpte varumärket av Bausch & Lomb 1999 för 640 miljoner dollar, och det man betalade för var i allt väsentligt frånvaron av förändring. En Wayfarer från 1985 ser ut som en Wayfarer från i år. Den kan lagas hos en optiker, få nya glas, rätas ut när någon har suttit på den. Hela affärsidén var att formen redan var färdig.

Glasögon har därmed hört till en liten grupp lyxföremål som blir bättre av att åldras. De delar sällskap med det mekaniska armbandsuret, den handsydda skon och den välbyggda resväskan. Gemensamt för dem är att de går att serva, och att servicen är billigare än att köpa nytt.

Tre prislappar, tre olika löften

Sortimentet är i dag ovanligt brett för en ny produktkategori. Den 23 juni presenterade EssilorLuxottica och Meta kollektionen Meta Glasses, som börjar på 299 dollar och finns i tre bågformer som går att beställa med styrka, i klart glas, solglas eller Transitions. Till lanseringen hörde också ett samarbete med Kylie Jenner, hennes första i bärbar teknik.

I andra änden finns Meta Ray-Ban Display, som kostar 799 dollar och är den första modellen med en skärm inne i glaset. Den styrs med ett armband, Meta Neural Band, som läser av handledens signaler. Batteriet räcker upp till sex timmar vid blandad användning och etuiet laddar upp till trettio timmar totalt.

Sex timmar. Det är siffran som gör hela skillnaden mot allt annat huset har sålt sedan 1937.

Vad ett batteri gör med ett arvegods

Ett litiumbatteri i den storleken tål några hundra laddcykler innan kapaciteten börjar falla märkbart. Med daglig laddning betyder det att glasögonen har en förutsägbar livslängd på några år, inte några decennier. Bågen kan vara oförändrad. Elektroniken är det inte.

Det ställer en fråga som lyxbranschen har haft lyckan att slippa: vad köper man egentligen? Om svaret är bågen, är produkten fortfarande ett plagg och priset rimligt. Om svaret är funktionen, är det en telefon man har på näsan, och då gäller telefonens regler. Man byter, man uppgraderar, andrahandsvärdet är nära noll efter tre år och reparation är sällan ekonomiskt försvarbart.

De flesta köpare kommer att köpa både och, utan att märka konflikten förrän vid det första batteribytet som inte erbjuds. Här har branschen ett arbete framför sig. Ett hus som säljer tidlöshet och samtidigt säljer batterier behöver ha ett svar på vad som händer år fyra. Utbytbara moduler, service på verkstad, eller åtminstone ett ärligt besked om att bågen är förbrukningsvara. Ingen av tillverkarna har lämnat det svaret ännu.

Nästa steg är att äga optiken

Att detta inte är ett sidoprojekt framgår av vad bolaget gör bakom kulisserna. Den 16 juni tecknade EssilorLuxottica ett långsiktigt utvecklingsavtal med Applied Materials, en av världens största leverantörer av utrustning för halvledartillverkning. De ska tillsammans arbeta med vågledare, adaptiva linssystem och materialteknik, och har satt upp ett gemensamt laboratorium på Applied Materials anläggning i Silicon Valley.

Vågledaren är den optiska komponent som styr in bilden i glaset utan att glaset ser ut som en skärm. Den är i dag den svåraste och dyraste delen att tillverka i volym. Ett linsföretag som ger sig in i just den processen har bestämt sig för att glaset i framtiden inte bara ska korrigera synen, utan också visa något. Det är en investering i tillverkningskapacitet, inte i en kollektion.

Vad man bör tänka på som köpare

Den nyktra hållningen just nu är att behandla de två sakerna var för sig. Vill man ha en båge som ska följa med i tjugo år finns hela det klassiska sortimentet kvar, oförändrat och lika bra som förut. Vill man pröva glasögon med kamera och assistent är 299 dollar en rimlig summa att lägga på ett experiment som troligen är omodernt om tre år.

Det som däremot inte längre stämmer är antagandet att ett par glasögon från ett anrikt hus automatiskt är ett föremål byggt för att överleva ägaren. Från och med i år måste man fråga vilken av de två produkterna man håller i handen. Det är en ny fråga att ställa i en optikbutik, och den lär bli vanlig.