Silver. För Sverige i tiden. Och framtiden.

Silverföremål, lyx.se

Det svenska silvret har under århundraden varit en symbol för vårt lands välmående. Det är först under 1900-talets andra hälft som silverföremål, av något outgrundlig anledning, blivit minst sagt styvmoderligt behandlat. Nu ser vi sakta men säkert hur vindarna vänder och intresset för silver ökar igen.

När ärrade generaler och fältmarskalkar återvände till Sverige från de blodiga slagfälten under det trettioåriga kriget ville man fylla sina nybyggda palats med internationell prakt och rikedom, för att imponera på sin omgivning. Överst på önskelistan stod silver: det dyrbara, vackra, skimrande och speglande materialet, som fick de flesta människor att falla i trans. Till Sverige invandrade hantverkare och läromästare från hela Europa för att tillgodose de nyadlade militärernas skriande behov av statusföremål och nydanande arkitektur. Tack vare god ekonomi och ivriga beställare föddes en stormaktstid inom silversmide. Allt sedan dess har Sverige haft en fantastisk tradition av hantverkskunnande och konstnärligt uttryck. Så än idag.

Silver-1-silverbägare-Johan-Nützel-Stockholm-1698

Silverbägare av Johan Nützel, Stockholm 1698. Idag står de i Kremlmuseerna men återfinns även i Susann Silfverstolpes nyutgivna bok.

Dessvärre uteblir dock beställarna i allt högre grad; och tillväxten för de skickliga hantverkare som finns kvar idag är skrämmande låg. ”Som jag ser det handlar det om okunskap och ett ointresse för mycket av det som ligger till grund för det samhälle vi har idag. Inte bara på individnivå, utan även från samhället i stort” säger antikexperten Pontus Silfverstolpe, och fortsätter ” Först (d v s under stora delar av 1900-talet) skulle överklassen utplånas, genom att man på en politisk nivå valde att förneka historien, såvida överklassen var inblandad. Därefter, i kvartalsrapporternas tid, har det varit ett allmänt katastrofalt kulturklimat, där ingenting som är tillbakablickande får ligga till grund för människors värderingar. Men förhoppningsvis är förändringens tid äntligen här. Eftersom alla idag tycks vilja ha ett övertag genom “nyvunnen” kunskap, är det bästa sättet att blicka bakåt för att av erfarenhet skapa vår framtid.” Med detta sagt är det kanske äntligen dags för silvrets renässans. För Sverige i tiden. Även i framtiden.

Silver-2-saltkar-Atelier-Borgila-1935

Saltkar från Atelier Borgila, 1935. Säljs hos Ribbhagen.

Ett av de mest anrika svenska hantverksföretagen som finns kvar, och som dessutom fortfarande tillverkar silver för Kungahuset, är Atelier Borgila. Det var silversmeden Erik Flemming som grundade företaget 1920. En av de första större utmaningarna var världsutställningen i Paris 1925, där Flemming tog hjälp av arkitekten och formgivaren Sven Markelius, för att visa upp en mindre kollektion silver, i svala klassicistiska former.

Silver-3-cigarettburk-Erik-Flemming- Atelier-Borgila-Stockholm-1947

Erik Flemming, cigarettburk med lock, sterlingsilver, Atelier Borgila, Stockholm 1947. Utrop 3-4 000 kronor på Stockholms Auktionsverk.

De båda herrarna belönades med varsin medalj. I och med Stockholmsutställningen 1930 räknades Erik Flemming till en landets främsta; och perioden fram till andra världskriget skulle bli Atelier Borgilas mest framgångsrika.

Silver-4-silverfat-Atelier-Borgila-1947

Silverfat som går att använda som bricka från Atelier Borgila, 1947, i sterlingsilver. Utrop 4 000 kronor.

År 1932 fick firman det prestigefulla uppdraget att utföra svenska folkets bröllopsgåva, en enorm uppsättning med 811(!) delar silver, till prins Gustaf Adolf och prinsessan Sibylla. Uppsättningen innehöll allt från terriner till kandelabrar och bestick.

Silver-5-kalendabrar-Atelier-Borgila-1941

Ett par kalendabrar för tre ljus från Atelier Borgila 1941, i Sterling. Löstagbar överdel med svängda ljusarmar, krönt av Neptunus med treudd. Utrop: 25-30 000 kronor på Bukowskis Moderna auktion.

Den nuvarande ägaren till Atelier Borgila är Henrik Ingemansson, som fick förtroendet av Erik Flemmings son Lars Flemming att ta över namnet och produktionen.

Silver-6-kanna-Henrik-Ingemanssons-2003

Henrik Ingemanssons kanna i sterlingsilver från 2003. Utrop: 40-50 000 kronor.

”Jag slår ett slag för silvret och varför inte börja med modernt silver?” konkluderar Pontus Silfverstolpe. Här hittar du alla guld och silverföremål som finns ute till försäljning just nu på auktion.

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *