Lunch och nostalgi på Hotel Bristol i Warszawa

Hotel Bristol_featured

Jag blev väldigt förtjust i Warszawa vid mitt första besök där, som skedde i början av juli. Skam till sägandes var jag nog också positivt överraskad, utan att egentligen kunna förklara vad det var jag hade förväntat mig innan. Det är en tidig start. Planet landar på Chopin-flygplatsen vid 9.30 och efter att ha checkat in på hotellet blir vårt första stopp en lunch på Hotel Bristol, som ligger vid paradgatan Krakowskie Przedmieście i närheten av Warszawas historiska stadskärna, vilken i och för sig bara är ett par decennier gammal, då originalet till stor del förstördes under andra världskriget.

Hotel Bristol_royal route

Paradgatan Krakowskie Przedmieście är en del av den klassiska vägsträckan The Royal Route.

Krakowskie Przedmieście är en av de elegantare gatorna i Warszawa, och lagom kantad med butiker och kaféer. Den är dessutom en del av den traditionella vägsträckan The Royal Route, som går söderut från den historiska stadskärnan och förbinder det som tidigare var tre kungliga bostäder: det kungliga palatset vid stortorget i gamla stan (där det också finns en imponerande minneskolumn för den svenske kungen Sigismund III Vasa, som flyttade Polens huvudstad från Krakow till Warszawa), den underbara Łazienki-parken, med det kungliga sommarresidenset, samt Wilanów-palatset, som är omgivet av en rofylld och vacker slottsträdgård.

Hotel Bristol kom att bli en central punkt i Warszawas blomstrande kulturliv under tidigt 1900-tal.

Kunglig är stämningen även på tjusiga Hotel Bristol, som är inrymt i en vacker byggnad i neorenässansstil, med eleganta art dèco-element som genomsyrar interiören. Hotellet stod klart och öppnade för gäster redan 1901, vilket gör det till Warszawas äldsta. Det grundades av den berömde kompositören och pianisten Ignacy Paderewski, som även bodde där själv i flera år och dessutom var landets premiärminister under 10 månader, 1919. Varför hotellet gavs just namnet Bristol är något av ett mysterium, men så har det i alla fall hetat sedan starten.

Hotel Bristol_exteriör

Hotel Bristols välvårdade fasad. Högst upp anar man den runda terrassen i festlokalen Glorietta.

På grund av Paderewski, antar jag, i kombination med sitt centrala läge, kom Hotel Bristol att bli en knutpunkt i Warszawas blomstrande kulturliv under tidigt 1900-tal, och lockade med sin charm till sig stadens artister och bohemer. Här samlades delar av den kreativa och sociala eliten för att mötas och diskutera, målaren Wojciech Kossak hade sin ateljé i hotellet under en period och Jan Kiepura, världsberömd polsk tenor, ska ha sjungit för allmänheten från en av byggnadens balkonger.

Men Bristol har inte bara samlat polska kändisar och artister. Under åren har hotellet även hyst internationella stjärnor och ikoner, och några exempel på celebra gäster är Pablo Picasso, Marlene Dietrich, Sophia Loren, Woody Allen, Martin Scorsese, Rolling Stones och Rihanna.

Hotel Bristol_column bar

Ett smakprov på den vackra art dèco-inredningen i cocktailbaren.

Min faster, Eva-Christine Bergström, levde i Warszawa i slutet av 1970-talet i samband med att hon jobbade för den svenska ambassaden där. När hon får höra att jag besökt Bristol berättar hon att på den tiden hade hotellet inget särskilt gott rykte: ”Det var inget ställe dit man tog turister direkt”. Och faktum är att hotellverksamheten stängdes ned i november 1981, ganska exakt 80 år efter dess invigning. Enligt den brittiske journalisten Timothy Garton Ash, en av de allra sista gästerna att bo där, var hotellet då i ett eländigt skick som ”tycktes vara som taget ur en roman av Graham Greene”.

Hotel Briastol_column bar_bord

Mellan cocktailbaren och restaurangen ligger en mysig, lite undangömd innergård.

Som tur var räddades Bristol dock från totalt förfall tio år senare, då nya ägare började det svåra och omständliga projektet att, så långt det gick, restaurera den vackra originalarkitekturen, vilken alltid hade varit omåttligt älskad av stadens invånare. Timingen var perfekt: i september 1989 hade Polen fått sin första icke-kommunistiska regering på över 40 år, vilket banade väg för marknadsekonomin och på sikt ökade behovet av bland annat hotellrum. Redan i december 1992, efter knappt två års intensivt arbete, var renoveringen klar och hotellet kunde återigen välkomna sina första gäster, vilka belönade det med utmärkta recensioner – inte minst för den ”lysande” servicen.

Hotel Bristol_tartar

Hotel Bristols lyxiga tartar, serverad med rustika röror och goda tillbehör.

Men åter till vårt besök. Det nya Hotel Bristol har en restaurang, en vinbar, ett mysigt, traditionellt kafé samt en cocktailbar. Efter viss förvirring och en trevlig mellanlandning på vinbarens uteservering, som vetter mot Krakowskie Przedmieście, hittar vi in till restaurang Marconi, där vi träffar Marketing Executive Anna Wroniszewska för lunch. Restaurangen ligger vid en liten, rofylld innergård där det finns ett fåtal bord för restaurang- och bargäster. En härlig, lite hemlig plats, med diskret och trevlig personal som direkt förser oss med bröd, smör, olivolja och något att dricka.

Hotellets originalhiss hade inredning av kristall, var bemannad samt erbjöd sittplatser och teservering för sina passagerare.

Fördelen med att vi gick vilse på vägen var att det även gav oss tillfälle att utforska Café Bristol, hotellets underbara kafé, som går i klassisk Wiener-stil och frestar med doftande kaffe och nybakta mille-feuilles samt hotellets signaturbakverk, vilket passande nog har getts namnet Bristol-tårta.

Hotel Bristol_paderewskisviten

En del av Paderewski-svitens möbler är i original från hotellets ursprungliga glansdagar.

Vägg i vägg med restaurangen ligger den tjusiga och varsamt restaurerade cocktailbaren, Column Bar, där det bland annat spelas live pianomusik varje fredag och lördag. Inredningen går i fantastisk art dèco-stil, designad i original av arkitekten och möbelformgivaren Otto Wagner, och har vissa delar intakta sedan hotellet byggdes. Vi passerar några gäster som har beställt in afternoon tea, vilket serveras på ett elegant trevåningsfat och ser helt fantastiskt ut. Jag lägger in en mental not om detta för ett senare tillfälle

Det är dags även för oss att beställa och jag, som vegan, får genast lite hjälp av den tillmötesgående servitrisen att hitta en rätt som passar. Min bloggkollega väljer bifftartar följd av grillad sjötunga. ”Tartaren är min favorit”, kommenterar Anna och ansluter sig till samma order. Tartar visar sig vara en polsk signaturrätt, en sådan som varje hushåll har sitt eget recept på, och där alla anser sin egen vara den bästa. Bristols tartar serveras med tre delikata, rustika röror, rostat surdegsbröd samt äggula, senap och olivolja som tillbehör. Den verkar få med beröm godkänt av mitt bordssällskap.

Hotel Bristol_paderewskisviten_fåtölj

Paderewski-sviten tar upp 110 kvadratmeter och är uppkallad efter hotellets grundare.

Efter maten tar vi en liten tur runt i byggnaden och inleder starkt med ett besök i den spektakulära Paderewski-sviten, på 110 kvadratmeter, som alltså har fått sitt namn efter hotellets grundare. Sviten är elegant inredd i uppdaterad jugendstil, med en del av möblerna i original från verksamhetens ursprungliga glansdagar. Färgskalan är sofistikerad och rummet som helhet väldigt vackert. Här vill man bo.

Vi lämnar Paderewski-sviten och tar hissen vidare högst upp i byggnaden till ett annat av hotellets fantastiska rum: eventlokalen Glorietta, som bland annat har en cirkelformad terrass med sagolik utsikt över The Royal Route samt delar av Warszawas urbana skyline. Bordet är dukat för ett mellanstort sällskap och Anna berättar att hon, liksom många andra, hade sin examensbal här: ”Jag fick en speciell relation till hotellet redan då, långt innan jag började min anställning”.

Hotel Bristol_glorietta_utsikt

Underbar utsikt från eventlokalen Glorietta, som ligger högst upp i byggnaden.

På vägen ned delar vi hissen med en grupp internationella affärsmän och lyckas på något sätt gå av på fel våning två gånger. Anna förklarar att originalhissen, som tyvärr såldes av hotellet för en spottstyver under kommuniståren, var något alldeles extra. Den hade inredning av kristall, istället för dagens säkerhetsglas, var bemannad, hade sittplatser och erbjöd dessutom teservering för sina passagerare. Idag har man lyckats återskapa mycket av de estetiska värdena men däremot uteslutit fåtöljerna och fikat – vilket egentligen är lite synd.

Vårt besök på Hotel Bristol närmar sig slutet och vi stannar till i den tjusiga lobbyn för att ta farväl av Anna. På en av väggarna hänger ett modernt konstverk och Anna berättar att artisten bakom det, Wojciech Fangor, även har designat tunnelbanestationer för stadens andra (av totalt två) tunnelbanelinje, M2, vilken invigdes så sent som 2015.

Hotel Bristol_royal route_torget

I ena änden av The Royal Route ligger Warszawas historiska stadskärna. Byggnaden till höger är det kungliga palatset.

Dagens Hotel Bristol riktigt lyser av elegans och omsorg, och det är någonstans lite svårt att tänka sig att hotellet har varit så förfallet och ”hemsökt av kackerlackor”, som var fallet innan nedläggningen i början av 80-talet. Jag pratar med min faster igen och enligt henne är det lite samma sak med hela Warszawa, som ju fick lida svårt under krigen och kommuniststyret: ”Har man inte sett med egna ögon hur det såg ut för 40 år sedan, så tror man inte att det är sant idag”.

Resan till Warszawa skedde i samarbete med Warsaw Tourism Organization och Nordic Travel Bloggers. Ta gärna en titt på #lifestylepolen och #warsawadventures i sociala media för mer inspiration; och läs här en tidigare artikel om hur vi lär oss laga polska piroger.

Foto: Johanna Bergström

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *