Restaurang Ilse – stilrent, charmigt och gott

restaurang Ilse regnbågsforell

I slutet av november slog restaurang Ilse upp sina portar, i BonBons gamla lokaler på Kungstensgatan, i Vasastan i Stockholm. Det är krögaren Jonas Wigert, ägare till Duck & Crab och som tidigare drev just restaurang BonBon, som ligger bakom öppningen. Med Ilse vill Wigert gå mot strömmen av konceptkrogar och nischade restauranger och istället skapa en lite prestigelösare krog, som fokuserar på god mat och bra viner, men utan att låsa fast sig vid en specifik ram eller vara beroende av kortsiktiga trender.

restaurang ilse bar

Lokalen är tidlöst inredd i nordisk stil och med ljusa träslag.

Målet är att Ilse ska bli en tidlös mötesplats, där gästerna känner igen sig och dit man gärna återvänder gång efter gång. Menyn är baserad på europeisk gastronomi och förblir densamma dag som kväll, med fullt fokus på den goda smaken.

Självklart vill vi testa Ilses icke-koncept och det är en vardagskväll strax innan Jul då vi slår oss ned vid bardisken. Härifrån har man full uppsikt över det lilla, och oklanderligt ordentliga, rena och fräscha, köket.

Restaurang ilse bruschetta

Vegansk förrätt, bruschetta med cannellinibönor, tomat och friterad svartkål.

Det första som slår mig interiörmässigt, när jag kommer in genom dörren, är för övrigt de vackra golven, i ljust trä och som ser lite lagom använda ut. Inredningen har tagits fram i samarbete med designern Fredrik Forsberg, som tidigare bland annat har inrett restaurang Svartengrens. Jag hade själv aldrig besökt BonBon, men vår (jättetrevliga och uppmärksamma) servitris Mikaela berättar att det är en enorm skillnad på interiören sedan Ilse flyttade in.

Lokalen är alltigenom mysig och hemtrevlig, stilrent inredd i nordiskt uttryck, med ljusa färger och en touch av industriell känsla. Trots att det inte är så stort, tycks det ändå vimla av små mysiga hörn, med bord och stolar som liksom har krypit in i rummets olika vinklar och vrår.

restaurang ilse varmrätt

Min huvudrätt, fyllda dumplings med shiitake och hasselnötter, på en bädd av mandelpotatispuré.

Vi är dock jättenöjda med att sitta vid baren, där vi kan se kockarna in action. För kvällen är det köksmästare Linus Enström, tillsammans med en sous-chef, som står vid grytorna. Till förrätt blir det en vegansk (jag är vegan men inte mitt sällskap) bruschetta, med cannellinibönor, körsbärstomater, friterad svartkål (så otroligt god) och olivolja. Rätten är full av smak och har en fin balans mellan bönornas mildhet, syran i tomaterna och sältan från svartkålen. Jättegott!

Till varmrätt får jag små degknyten fyllda med shiitake, som serveras med blomkål, mer shiitake, och hasselnötter (jag gissar från Piemonte), på en bädd av mandelpotatispuré. Också varmrätten har väldigt mycket, och god, smak av olika slag, och det blir en spännande blandning av texturer mellan puré, degknyten, broccoli och hasselnötter.

restaurang ilse köket

Köksmästare Linus Enström in action.

Mitt sällskap beställer in regnbågsforell med rom, smörsås och potatis. Hon är helt knäpptyst under hela måltiden och himlar bara då och då lyckligt med ögonen. Jag vågar knappt störa medan vi äter, men när jag frågar henne efteråt så nickar hon bekräftande: jo, rätten var väldigt, väldigt god.

Till maten dricker vi varsitt glas av en fin Gustave Lorentz, Evidence Pinot Gris från 2014, som passar utmärkt både till de veganska rätterna och till fisken. Det står en korg med goda små bröd framme på bordet, och medan mitt sällskap får en liten skål med rört smör till, så blir det en god olivolja som tillbehör för min (veganens) del. Underbart med människor som lägger vikt vid detaljer och inte lämnar något åt slumpen.

restaurang ilse kaffe

Vi avslutar vårt besök i bästa stil, med gott kaffe från snygg bryggare.

Vi är ganska mätta efter huvudrätten och avstår, efter viss tveksamhet, från dessert. Jag tänker att det är en bra orsak att komma tillbaka – för att testa efterrättsmenyn. Istället dricker vi mycket gott kaffe, från en snygg pressobryggare som får stå och dra vid våra platser. Själv har jag dock något av en sweet tooth och beställer även in en liten Frangelico att runda av med.

Det är lugnt i lokalen, en avspänd, härlig stämning. Personalen går runt och pratar med gästerna och ser till att alla är nöjda. Vi får alldeles lagom med uppmärksamhet och dröjer oss kvar lite extra länge innan vi motvilligt lämnar vårt mysiga hörn för att ge oss ut i decemberrusket igen. Ilse gav mersmak på flera sätt. Och det är absolut ett ställe att återvända till.

Foto: Johanna Bergström

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *